decembertjejs IT-krumelurer

Avslutar kvällen med en dikt skapad via wordle. Gissa vilken?

Har hört om Phun vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna. Nyfikenheten drev mig att botanisera bland Youtubeklipp och självklart även inne programmet som går att ladda ner gratis här.

Skapade även en liten inspirationsfilm om Phun:

En film är ingen film om ingen sett den – ja så skriver Mediepedagog Jannie Jeppesen i senaste numret av Lärarförbundets tidning alfa. En av framgångsfaktorerna är det interaktiva momentet där man kan kommentera filmer eller dela dem.

Dela med sig, kommunicera …… Mönster som kommer igen och som alltmer kommit att kännteckna den uppväxande generationen. Och jag känner att jag delar deras intresse och fascination.

Fortsatt skriver Jannie att det händer något i lärprocessen när det blir på riktigt och texten får en funktion och publik. Detsamma har jag hävdat i mina wikijobb, bloggar och poddradiosändningar. Det blir på riktigt. En verklig mottagare. Och vi talar dessutom mer och mer om det vidgade textbegreppet som innefattar bild, rörlig bild och andra medier. 

Människan vill dela med sig och barn och unga kommenterar, tittar och laddar upp egna filmer. De får  direkt feedback genom kommentarer från andra som har samma intressen. Man spelar in när man genomför ett svårt moment i sitt datorspel eller när man utför ett trick på skateboarden.

Att starta en kanal på Youtube är enkelt menar Jannie och jag kan bara hålla med. Men inte förrän jag läser hennes artikel inser jag det geniala i att skapa en kanal för elevarbeten. Eller en kanal i vilken en rektor kan kommunicera ut information på skolans webbsida. 

Ett alternativ som jag nämnt i tidigare blogginlägg är Teacherondemand och det är också en mycket intressant och bra sajt. Snygg layout, en fantastisk vision som ligger bakom och en plats jag ofta återkommer till. Om jag jämför de båda tjänsterna finner jag att:

• Youtube har en fördel vad gäller “kanal-tanken”. Det känns trivsamt att layouta sin egen hörna efter eget tycke och smak. Många tjänster (ex Animoto som jag bloggade om häromdagen) kan direkt skicka över det man skapar till Youtube och den är stabil. Dessutom står Google bakom och det gillas!
• Teacherondemand har ett annat tänk – filmerna sorteras efter ämnen och kategorier och är en utmärkt plats för undervisningsmaterial och elevfilmer. Filmerna kan lätt bäddas in i en blogg och dessutom kan man skapa en prenumeration och få filmerna till iTunes och till sin iPod. Något jag personligen tycker är suveränt – att kunna se när man inte har tillgång till Internet! Dock erbjuder inte Teacherondemand någon möjlighet till egen kanal eller eget rum för den vanliga användare. Det rummet kan man å andra sidan enkelt skapa via en blogg.

Vilken tjänst man väljer – det beror på syfte och behov. Och varför inte lägga upp filmerna på flera ställen?

Själv har jag nu lagt ut min kanal på min älskade iGoogle-sida så att jag inte missar när jag uppdaterar den med nya filmer

Så var man intervjuad i radio för första gången. Om poddradio. Nervöst var det och jag pratade på och vet väl i efterhand inte om jag ska kloka saker eller snurrade till det. Eller om reportern kommer sända när jag fnissar och säger ungefär att “du klipper väl bort allt tokigt?”. Det återstår att se. Nu måste jag se om min prenumeration av Vetenskapsradion är aktuell i iTunes eller om jag måste lägga in den igen. Kanske jag ber någon lyssna först innan jag själv gör det

Genom några få klick kan man via write4net publicera längre artiklar och publicera dem till twitter. Gratis. Kanske kan vara bra när man behöver skriva lite längre text men inte har tillgång (eller tid) till blogg eller webbsida. Får fundera på den. Det ser dock väldigt rörigt ut när det väl är publicerat men kan säkert vara användbart någon gång. Hittade tipset här. 

På bara några veckor har twitter dramatiskt förändrat mitt sätt att se på lärande samt sociala nätverk. Nog har jag “hängt” på bloggar och Facebook, testat Bilddagboken mest för att få en inblick i den världen (kan förstå att den lockar barn och ungdomar men jag tröttnade rätt fort) och nog har jag “googlat runt” bland olika webbsidor för att hitta sådant som känns matnyttigt och intressant. Men inte förrän nu har jag börjat ana de stora möjligheter som twitter faktiskt innebär. En fantastisk yta att möta likasinnade som delar samma intresse. Eller självklart – bara för att förmedla sig! Likaså, icke att förglömma, en utmärkt mötesplats för lärare och elever. 

Såg häromdagen “The Twitter Experiment” (Youtube)och tyckte idén var spännande. “Messy” som pedagogen Monica Rankin uttrycker det – men ett utmärkt sätt att få eleverna delaktiga!

Idag hittade jag, efter tips på twitter (alice_cecilia) en guide över 25 tips kring hur man kan använda twitter i klassrummet. Kräver gmail-konto (skapas lätt på plats om du inte har det).

Likaså hittade jag där en tipssamling för lärare i år F-3. Samt ytterligarer 30 tips för pedagoger. Från den senare länken läser jag bland annat:

• Bestäm ditt syfte – varför twittra med elever och föräldrar?
• Lägg till en bild av dig själv så att dina elever och föräldrar verkligen vet vem de följer. 
• Om du twittrar innan – skapa förslagsvis ytterligare ett konto som gäller just klassen.
• Det finns många sätt att använda twitter i klassrummet. Du kan exempelvis skicka uppdateringar till elever och föräldrar. Du kan uppmuntra eleverna att samarbeta med varandra via twitter när de är i klassrummet. 
• Många språklärare använder twitter som en plattform på vilken de kan skapa gemensamma berättelser. Läraren börjar en berättelse och ber sedan eleverna fylla på i handlingen genom att twittra 140 tecken. 
• Ställ frågor – som eleverna får ta ställning kring.

För att förmedla vad twitter innebär och hur det kan användas i undervisningen – ja där tar jag hjälp av CommonCraft som så många gånger förr:

Efter tips från Ugglemamma kan jag bara inte låta bli att testa Animoto. Skickade bildspelet till både Facebook, min Bloggerblogg och till Youtube och allt fungerade alldelels strålande. Så – här kommer lite mer hundar från mig:

Tankar grundade på samtal med olika barn och ungdomar. Önskan om projekt- och temaarbeten, fokus på sina kompetenser och sin framtid, IT som verktyg och frågan “vad vill DU med din framtid”? Detta är våra elever redo för. Idag.

Sedan ett antal veckor kör jag webbläsaren Google Chrome – och bara älskar den! Det allra mesta fungerar i Chrome, och då klart bättre än i exempelvis IE. Jag vet inte hur många gånger jag fått felmeddelanden från IE om att den måste stänga, packa ihop. Det upplever jag aldrig i Chrome. Snabbheten, de klickbara bilderna som utgör snabblänkar, de smarta bokmärkesfunktionerna m.m. – allt är lika genomtänkt och användarvänligt som det mesta som Google skapar just nu. Det som inte fungerar är exempelvis webbsidorna One.com och Swedbank och vid de tillfällen jag behöver arbeta i dessa så öppnar jag dem via IE som jag också har installerat på min dator. 

Du hämtar Google Chrome här. 

Uggleblogg bloggar idag om Google Chrome och det var nästan tankeläsning! Jag har försökt att sprida till kollegor och vänner denna suveräna webbläsare. Och här kommer en lika suverän film, skapad av just Ugglemamma: