Jag har nu avslutat ett lästema kring Gardells “En komikers uppväxt” med åtta stycken 8:or som jag undervisar under svenska/engelska-pass (istället för tyska, spanska, franska) och eleverna har läst, lyssnat, sett filmen och läsbloggat efter varje pass. Att skapa en blogg och lära sig hur den fungerar, vad som är ok att lägga upp på nätet eller ej, hur man hanterar eventuella kommentarer, hur noga man bör vara med att rätta stavning osv. är exempel på frågor som vi diskuterat vid många tillfällen. Vi har också haft samtal utifrån de bedömningsmatriser som legat till grund för projektet och delaktigheten i den egna måluppfyllelsen har varit stor.

Samtidigt har jag nu planerna klara för nästa projekt med denna grupp, ett projekt som jag länge velat göra och nu fått en “spark i baken” då jag läser en kurs mot Göteborgs Universitet (Digital text i undervisning, lärande och kommunikation) – nämligen eTwinning!

Jag deltar nu i projektet “Top 10 favourites with EU teenager” och jag tycker det ska bli hur roligt som helst! Vi har en gemensam blogg och ett klassrum på nätet. Därtill bygger jag upp en wiki för min grupp (i Sverige) i vilken eleverna kan hitta användbara länkar till webbsidor, programvarar m.m. Verktygen vi kommer att arbeta med är många och jag trivs som fisken i vattnet

Sent igår kväll gjorde jag ytterligare något “nytt” som jag velat testa länge – jag skapade en video som visar de deltagande orterna. Jag har inte Google Earth Premium utan fick nöja mig med screencasta den och då blir det lite ryckigare. Den gör sig också bättre i den största YouTube-storleken (640*505) men den fick inte plats här i min blogg.

Och i November bär det av till Bonn för workshop kring eTwinning (podcast, TwinSpace m.m.). Det ska bli så otroligt kul!!!

Att vara pedagog och samtidigt samordna olika projekt är ett pussel som heter duga! Ekvationen går sällan ihop och under hösten satsar jag alldeles särskilt mycket på den lilla grupp jag arbetar med i svenska/engelska. På en ny skola kan tilläggas! Eftersom jag har ambitionen att fortsätta att utveckla min IT-pedagogik samt låta eleverna arbeta med relevanta, tidsenliga verktyg, lägger jag ribban högt och satsar, trots enorm avsaknad av utrustning, på projekt som innehåller digitala uppgifter. Vi har i dagarna skapat läsbloggar på Skolbloggen.se och genom att kånka på egna/privata datorer, iPod Touch-enheter samt scanna av vad som kan användas just för dagen så har det ändå fungerat!!! Inte precis så enkelt som jag skulle önska, men ändå. Vi är på gång Och jag älskar att arbeta på det här sättet. Så är det bara.

Jag har under de senaste åren arbetat med diverse Powerpoint-presentationer, Photo Stories, Poddradioprogram, Wikis, Bloggar m.m. – och har mycket mycket svårt att tänka mig något annat sätt att jobba på. Jag kommer fortsätta att kämpa för att alla pedagoger i min kommun ska få tillgång till bra utrustning och att eleverna ska få chansen att utveckla sin IT-kompetens fullt ut!

I en behovsanalys beskrev jag häromdagen det faktiska läget och började min skrivelse med att:

Många är de skolor som idag storsatsar på IT i skolan. Och det är ju egentligen inte särskilt konstigt. I filmen ”Den bärbara datorn – lika självklar som pennan?” ställs frågorna på sin spets och jag kan i ärlighetens namn inte se varför vi måste göra en så grundläggande analys kring datorns möjliga, eventuella mervärde som verktyg. Är inte svaret uppenbart då vi studerar dagens och framtidens samhälle? Visserligen skiljer det ett antal kronor mellan en hyfsad bärbar dator (som man idag får för ca 3-4000:-) och en blyertspenna, men varför görs inte samma grundliga analys för pennan frågar jag mig? Vari ligger pennans självklarhet som verktyg och den tryckta läroboken som stoff? Jag ställer frågan, det gör även många andra pedagoger och jag är helt övertygad om att en stor mängd elever frågar sig detsamma dag ut och dag in.

Jag fortsatte, tack vare er fantastiska twittrande IT-kollegor runt om i landet, med pressmeddelandet från Socialdemokraterna, med en notering om 1-1 och TÄNK OM, med en blänkare från skolverkets rapport gällande online-learning samt ett förtydligande kring hur datorn gått från en ganska ”platt” företeelse, till att idag vara en möjliggörare till ett gränslöst lärande, ett verktyg med vilket eleven kan kommunicera, skapa, ta del av, processa, samarbeta, upptäcka, producera… Möjligheterna är enorma. Datorn kan vara en fantastisk nyckel till kreativitet!

Jag gläds nu åt ännu ett reportage på Multimediabyrån, som den här gången visar mitt och Rebecca Kihlströms wikiprojekt i en 6:a på Hammarnskolan. Reportaget kan man läsa här:

http://www.multimedia.skolverket.se/Reportage/Publicera/Wikihjaltar-pa-Manhattan/

(Skärmdump från Multimediabyrån).

Vi ska kämpa för varenda unge!

Reportaget om det arbetet kommer längre fram på Multimediabyrån.

Målet var även att se hur några elever tog sin an min kommande PIM 5:a om poddradio. En drygt handfull elever som jag följt under våren testade på konceptet och skapade under några lektioner spökradio.

Det besöket kan man läsa om här: http://www.multimedia.skolverket.se/Reportage/Ljud/Skrack-i-relaxrummet/

Min PIM 5:a handlar alltså om poddradio – och jag har nog aldrig lagt ner så otroligt mycket tid på en och samma uppgift. I mitt fall handlade det om att söka av webben efter lämplig Internettjänst som höll måttet, om att lära mig nya programvaror, om att försöka omsätta idén om poddradio i ett klassrumssammanhang och att dessutom skriva en så lättillgänglig handledning som möjligt. Personligen älskar jag poddradio som verktyg och kommer absolut att använda mig av det igen. Med hjälp av Karl Malberts “Musikpussel” (Multimediabyråns arkiv) ser jag en möjlighet att få skapa utan att själv hålla i instrumenten. Att vara kreativ med ljud – det är verkligen kul!

Ändå roligare är att min PIM 5:a blev en kurs på Multimediabyrån och den hittar man här: http://www.multimedia.skolverket.se/Kurser/Ljud/Poddradio—gor-din-rost-hord/ 

På onsdag är det dags för PIM-gala och det ser jag verkligen fram emot!

Jag gjorde som vanligt – gick kurs på “Multimediabyrån” och sen var det bara att sätta igång.

När jag startade igång wikiprojektet hade jag en annan arbetsbeskrivning än jag har nu. Jag hade mer tid i klass och mer tid för denna wiki. Nu kommer det istället bli så att jag arbetar en lektion i veckan med wikin och därutöver uppmanar jag eleverna att arbeta i den hemma om de har möjlighet. Den är en del av det jobb som ska fixas innan deadline (5 deadlines under detta läsår) och det hoppas jag är ett kärt bekymmer

Eleverna är igång, tre nya elever har dock kommit de senaste tre veckorna så därav några blanka sidor. Men vi har lång tid på oss och målet är att inte stressa fram något utan när vi tar farväl i juni nästa år – DÅ – ska den vara klar. Inte förr.